Burgessit, VII/C.15-05 arsenat
Co[AsO₃(OH)] •2½ H₂O monoklin

Burgessit har glas- till diamantglans, brunaktigt rosa färg, hårdhet 3, densitet 2,93 g/cm³, och streckfärgen är vit till blekrosa. Detta nya, hittills extremt sällsynta, vattenhaltiga koboltarsenat är kristallkemiskt nära släkt med brassit, rößlerit och erytrin (kedjestruktur). Burgessit kan uppvisa ringa halter av nickel (Co ̴ _0,9Ni ̴ _0,1). Hittills enda fyndplats är Keely Mine nära South Lorrain, Ontario i Kanada. I gruvan bröts 1908-1942 och 1963-1965 rika silver- och koboltmalmer i kalcitgångar i prekambrisk diabas. Burgessit hittades i en malmstuff som samlades in på 1920-talet. Malmstuffen bestod bl a av skutterudit, cobaltin, gedigen vismut samt sekundärt bildad arsenolit och bismutoferrit. Stuffen kom i mineralhandeln och kallades erytrin. Den innehåller burgessit i form av mycket små, genomlysbara, spröda prismer (<0,1 mm), som bygger upp starkt glänsande kristallgrupper <0,8 mm Ø. Dessa rosaröda, nålformade, diamantglänsande burgessitgrupper på grå koboltmalm kan lätt förväxlas med erytrin. Burgessit är inte pleokroistisk och visar ingen fluorescens i UV-ljus. Med namnet hedras upptäckaren och mineralsamlaren David Burgess (*1950) från Newington/Conecticut.