Mavlyanovit, I/A.12-38 mangan-silizid
(Mn,Fe)₅Si₃ hexagonal

Färgen är stålgrå till mattsvart; mavlyanovit har metallglans, hårdhet 6½-7, densitet 6,06 g/cm³, mörkgrå streckfärg samt god spaltbarhet. Denna hittills utomordentligt sällsynta mangan-silizid är den nya mangan-analogen till xifengit. Typlokaliteten är en diamantförande ”lamproitkamin” vid övre avsnittet av floden Koshmansay, på nordsidan av Chatkalbergskedjan i mellersta Tienshan, Uzbekistan.
En andra fyndplats är en vulkanisk breccia vid floden Volnovakha, i östra zonen i regionen Azov, Ukraina.
Anrikad förekommer mavlyanovit som ovala, rundade, delvis med grafit, psilomelan och finkornig kalcit överdragna, upp till 10 cm stora stenar. Det finkorniga inre i dessa xenolitiska stenar, som är utslungade ur ett vulkanrör, innehåller förutom mavlyanovit och alabandin ytterligare elentmineraler, däribland det vanadinhaltiga titan-karbid- khamrabaevit, ett nytt Mn-silicokarbid samt en Mn-silicofosfid. Det med vulkaniskt glas rikligt beklädda genomslagsröret (diatrem) för förutom diamant, moissanit, suessit, gedigen krom och kromit, även rundade sidostensbreccior med diverse manganmineraler (bixbyit, braunit, hausmannit, hollandit), samt fluorid, tilasit och svabit. Mavlyanovit bildar spröda, genomlysbara 1-2 mm stora sexkantiga prismer med mussligt brott. På polerad yta (påljus) verkar dessa grå-beige med kanelbrun färgton. Med namnet hedras den uzbekiske geofysikern och geologen Gani Arifkhanovich Mavlyanov (1910-1988), grundare av det seismologiska institutet i Tashkent, vilket arbetar med att tidigt upptäcka jordbävningar.