Steverustit, VI/B.10-45 sulfat
Pb₅²⁺Cu¹⁺[(OH)₅|S⁶⁺O₃S^2-)₃] · 2 H₂O monoklin

Steverustit är färglös till vit, har glasglans, densitet 5,15 g/cm³ samt vit streckfärg. Detta nya, vattenhaltiga bly-koppar-tiosulfat är ganska oansenligt, förekommer möjligen inte alltför sällsynt i en hel del sekundära bly-kopparmineralisationer. Typlokalitet är den gamla varpen från Frongochgruvan nära Ceredigion, Wales. Här öppnades under 1900-talet en cirka 5 km lång malmgång i paleozoisk lerskiffer. Gången är en del i det stora wallisiska blyreviret med talrika blygruvor, de flesta nedlagda för över 100 år sedan. En del av dessa gäller nu som fyndplatser för steverustit. Dit hör i Ceredigionområdet Willow Bank Mine, Penny Bank Mine och Hendre Felen Mine, samt gruvan Bwlch Glas nära Talybont, och Nant-y-Car nära Powys. Ytterligare fyndplatser i det världsberömda blyreviret Leadhills i Skottland är Susanna Mine, Lady Anne Shaft och Horners Vein. Steverustit bildar små kvartskörtlar, utsträckta nålar och fibrer upp till max 1 millimeters längd, dels även virrstråliga-dentritiska till solfjäderformiga kristallgrupper. Typiska följeslagare är blå caledonit och krämfärgad, ofta något avrundad susannit. Steverustit är genomlysbar, spröd och saknar fluorescens i UV-ljus, är dock lättlöslig i syra. Namnet hedrar den brittiske mineralsamlaren Stephen (Steve) Andrew Rust, som upptäckte mineralet.