Braithwaiteit, VII/D.25-28, arsenat
NaCu₅Ti⁴⁺Sb⁵⁺[O|AsO₃(OH)|(AsO₄)₃]₂ · 8 H₂O triklin

Braithwaiteit är himmelsblå, har glasglans, hårdhet 2~, densitet 3.75 g/cm² och blåaktigt vit streckfärg. Detta nya,  natrium-koppar-titan-antimonarsenat med rikligt kristallvatten besitter kedjestruktur och har en synnerligen exotisk  kemisk sammansättning. Braithwaiteit härstammar ur Veta Negra Mine, som ligger nära Laurani, Sica Sica i Bolivia. (Samma gruva är typlokalitet för lammerit, som upptäcktes här 1981). På ett förkislat dacitprov, tillhörande Franz Lammerts mineralsamling, hittades i små kvartskörtlar två långtavliga braithwaititkristaller upp till 1,2 millimeter stora. Följeslagare är små, mörkgröna lammeritkulor, lavendulan-lemanskiit, pyrit, covellin och kaolinit. Braithwaiteit är genomlysbar, spröd och visar i polariserat ljus svag pleokroism i färgerna från blekblått till grönaktigt blått. Med namnet hedras den engelske kemikern och mineralogen dr Richard Braithwaite (*1930) från Manchester, en känd specialist på sekundära Cu-Pb-mineral och deras infraröd-spektra.