Om att skriva manus på dator för böcker och tidskrifter

© Vidar Blom


Ordbehandling
Av ett par dussin ordbehanlingsprogram för som fanns för bara några år sedan finns i dag en handfull kvar. Nu senast (andra halvåret 1999) försvann Word Perfect efter att bara några månader tidigare ha sålts för planerad vidareutveckling.
Kvar bland dessa program är det vanligaste Microsoft Word och näst vanligast dess kusin, ord-behandlaren i Microsoft Works, vilka är likartade i sin uppbyggnad. Det är bara en fråga om olikheter i antalet tillbehör. Till Apples datorer finns lite andra program.
För enklare texter på någon eller några sida går det även utmärkt att använda Windows Anteckningar, som finns under Tillbehör i programmenyn.
Här följer några råd för sådant manusskrivare gärna missar eller syndar mot:

Alla felaktigheter i manus ska så långt möjligt arbetas bort i ordbehandlingsprogrammet. Ju fler rättningar i layouten, desto mer tid förbrukas av de inblandade. Ett dyrbart uttalande är:
- Det fixar vi i korrekturet!
Reproanstalter och tryckerier tar nämligen betalt för det dom gör. Sniket, men vadå.

Skrivform (ur)
Vill du vara effektiv så skriver du all text i normalläge. Även rubriker; huvudrubriker såväl som underrubriker. Alltså inte som överst på denna sida!
Gör en blankrad före underrubriker. Sätt inte punkt efter rubriker. Markera underrubriker med (ur) efter rubriken som ovan om du anser att det behövs.
Det är ambitiöst att typografera i Word och andra ordbehandlingsprogram, men den som sedan överför manuset till sidlayout får bara en massa merjobb i onödan. Om denna person finns på ett tryckeri eller en annonsbyrå så kostar det. Mellan 500 och 750 kr i timmen. Visst kan man ha sådana pengar till bättre ändamål.

Punkter i förkortningar
Ordbehandlingsprogrammens konstruktion gör det lättare att hoppa över punkter efter förkortningar som bl a, etc, f ö, km, kHz. Av artighet kan man använda punkter efter namninitialer. Exempel: flygmekaniker A. Svensson, dock helst ej i firmanamn, L M Ericsson. Punkter kan även användas inne i förkortningar av tydlighetsskäl. Exempel: Reg.nr, br.ton. Punkt används aldrig om förkortningens ord slutar på samma bokstav som det förkortade ordet. Exempel: dr, ca.

Mer om förkortningar
Notera skillnaden mellan St och S:t vilka betyder Stora respektive Sankt.
Använd hk för hästkrafter, inte HK, HP, Hkr.
Skilj på med mera och millimeter; m m och mm.
Eftersom det är text du skriver och inte matematiska formler så använd kvm, kbm, för kvadratmeter och kubikmeter.
Undvik fjolliga förkortningar som s m s, m h t.
Regel: Förkortningar är bra för författare men dåliga för läsare. I många fall är de dock motiverade.

Geografiska namn
Någon fast regel finns inte. Man bör skriva namnet på svenska om det finns ett vedertaget sådant.

 Skriv:  Skriv inte:
 Köpenhamn  København
 Kanada  Canada
 Geneve (enl invånarna)  Genf
 Rom  Roma
 Fredrikshamn  Fredrikshavn
 Åbo  Turku
 Tammerfors  Tampere
 Borgå  Porvo

Notera att varumärken av geografiskt ursprung i princip skrivs som de görs av företaget.
Exempel: Grenaa motorer tillverkas i Grenå.

Om varumärken och firmanamn
Regeln är att skriva varumärket med versal begynnelsebokstav om namnet uttalas som det skrivs. Det innebär att man skriver Saab (inte SAAB, vilket inte ens Saab gör), Aga, Asea, Esab men NK, SKF, KF, KLM, AEG. Ett av undantagen är SAS.
Många företag vill att deras namn ska skrivas med versaler. Det står dem fritt att göra så i egna trycksaker.

Tankstreck
Används tyvärr ofta när man är för lat att åstadkomma korrekt satsbyggnad. Användningen bör generellt minskas med 80 % eller så. Det gäller även

Parenteser
vars användande bör reserveras för de gånger de verkligen är motiverade.

Citattecken, anföringstecken
Funder på varför de heter så! Man anför respektive citerar något skrivet eller uttalat. Undvik att använda dem slentrianmässigt såsom till exempel "strip-tease". Möjligen finns det en person i landet som inte vet vad strip-tease betyder; han lär vara handelsminister. Men mor Anna, hon vet hon. För att markera smeknamn kan ' användas, exempelvis Curt 'Sölve' Ohlsson, Lennart 'Skredsvik' Bornmalm (ingen skugga på dessa hedervärda män). Se där en parentes.

Pratminus
Ibland kan man se tårta-på-kaka som "- Nej det går inte" sade han. Det kan vara antingen citattecken eller pratminus, som f ö ser ut så här -. Hittas i Word under Infoga, Symboler. För övrigt bör du undvika att säga citationstecken. Vad är en citation? Jag vet då inte.

Dubbla mellanslag
Råkar alla ut för. Korrigeras genom Redigera, Ersätt där man placerar två mellanslag i övre raden och ett i undre.

Indrag
Så här gör många ett indrag i ren välvilja att hjälpa till. Måste sedan tas bort manuellt av den som fixar det grafiska. I en bok om ca 300 sidor blir det nästan tjatigt. Nytt stycke ger automatiskt indrag om det är valt i sidlayoutprogrammet.

Tabeller
En tabell kan göras så här
 Äpplen  32
 Päron  46

eller på det svåra sättet som innebär merarbete för minst två personer
Äpplen ...............32
Päron...................46
Klicka på det bakvända P:et klockan halv två ovan, till vänster om fönstret med sidvisningspro-centen, så får du se.

%
Kan vara utskrivet som trettio procent. Lite enklare att hantera är 30 %. Ej 30% utan mellanslag eftersom man ju inte skriver trettioprocent.

Tusental
I år är det 1999 och nästa år är det 2000. Men ingen motor är på 1200 hk. Ej heller 1.200 eller 1,200 hk utan 1 200. Och cykeln kostade kanske 2 400 kr. Om man ska använda svenska språket vill säga.

Avstavningar
Kan ibland vara knepiga. För att en del lärare utan kunskaper i svenska ska klara så svåra saker som glassbar lär sig tydligen eleverna i dag att skriva glass bar istället. Och data program för da-taprogram. Detta har pågått några år efter vad det verkar eftersom metoden återfinns i både an-nonser och direktreklam.

Tony's bar
Jodå, främmande språk är ju spännande, men man kan ju skriva Tonys bar. Titta dig omkring på skyltfloran i stan och förundras.

Skeenden
Kontinuerlig förflyttning i tid och rum skrivs så här: 1932–1964 respektive Malmö–Lund. Inte med bindestreck. Vidare bör man skriva 1930-talet, inte 30-talet. Detta av artighet mot läsaren. Är man riktigt lat kan man spara på två knapptryckningar genom att skriva 1930-40, men så lat är väl inte DU?

Pengar
En av de stora töntigheterna som brett ut sig de senaste åren är begreppet och skrivsättet SEK. Och DNK, NRK, FMK. Vad är det för fel på kr och kronor? Eller svenska kronor och finska mark? Men snart blir det euro så försvinner det problemet för alla utom historieskrivarna. Har du funderat på uttalet av euro?
F ö är skrivsättet tkr och mkr ganska bra om man ska bolla med många sådana tal. Vill man vara osvensk och inne använder man förstås MSEK för 1 000 kr och MMSEK för en miljon sådana. Fast läsaren blir inte lyckligare.

Decimalkomma
Gissa varför det inte heter decimalpunkt. Oavsett vad man lär ut på Chalmers nuförtiden.

Tre punkter
En del är så förtjusta i detta tidsbesparande metod att slippa skriva att dom skriver sju, åtta punkter. När man ändå använder tecknet ska man veta att det representerar utelämnade ord och bör skrivas med mellanslag . . . Word gör för övrigt om tre punkter utan mellanslag till ett trepunktstecken.

Versaler och gemener
En rubrik i versaler är störande. Dock kan en sådan vara motiverad i boktitlar, men alls ej nödvändig. Använd gemena bokstäver. Vägen hem i stället för VÄGEN HEM alltså.

Kursiv och fet
Användandet av kursiv respektive fet stil i brödtexten följer med i sidbehandlingsprogram. Var-sågod och använd.
Tänk på att referenser till t ex Svensk Sjöfarts Tidning eller Tekniska museets årsbok är lämpliga objekt för kursivering. Med många referenser i en text bör kursiven reserveras för dessa.

Understruket
Undvik. Speciellt när orden innehåller y, j, g, p eftersom strecket går genom bokstäverna. Används endast när det föreligger verkligt motiv för detta.

Marginaljustering
Det finns ingen anledning att marginaljustera text i ett ordbehandlingsprogram och inte dokumentet skall slutproduceras i detta. Marginaljusteringar för tidningar, tidskrifter och böcker fixas lättare i sidhanteringsprogrammet. Men om du tycker att det är fräsigt med marginaljustering så använd det i ditt manus. Detta stycke är marginaljusterat.

Skrivläge
Det är snyggt att jobba i Layoutläge under Visa. Men det är effektivare att jobba i normalläge.

Underrubriker
Lättar massiva textstycken.

Bildtexter
Tycker läsare om. Vill du vara säker på att vara laglig i detta sammanhang sätter du ut bildkälla; helst fotograf, annars arkiv eller liknande om fotografen ej är känd. Om inte annat är det artigt och dessutom kan det vara av intresse för en del läsare. Fotografen om inte annat.

Västkusten
Skrivs ofta som Västkusten i stället för västkusten. Finska viken och Engelska kanalen heter just så. Liksom Göta kanal.

Myndigheter och sådant
Själva älskar dom versaler i sitt namn. Man bör skriva bildkonstnärsfonden, trots att de själva skriver med versalt B. En tid skrev flygvapnet sig som Flygvapnet, men det har man i stort sett frångått. Museerna har i de flesta fall ändrat från skrivformer som Sjöhistoriska Museet till Sjöhistoriska museet. (Obs: Aldrig é i någon form av museum).

Kvarken
Egendomligt exempel på inkonsekvens. Svenska språknämnden rekommenderar att man skriver Norra Kvarken och Södra Kvarken men östra Kvarken och västra Kvarken. Ring gärna och tala med dem i denna eller andra språkfrågor! Prova på telefon 08-442 42 10 mellan kl 0900 och 1200. Det är gratis och de är mycket tillmötesgående och vänliga. Det går även bra att kontakta per e-post och de finns också på hemsidan http://www.spraknamnden.se/SSN/ssn.htm.
Beställ där gärna Svenska skrivregler à 160 kr + porto.

Var rädd om ditt språk; om det försvinner kanske du blir tvungen att tala finska. Eller urdu.




©2001- GeoNord