Långbanssällskapet bildades 1983 och är en intresseförening som sysslar med mineralogi, geologi och kulturhistoria för några gruvor främst i östra Värmland. Föreningen har f n 50-talet medlemmar.
Varför
just Långban?
I området finns ett smärre antal gruvor som sedan länge varit kända för
sin mineralrikedom. Dessa gruvor är Harstigen/Pajsberg, Jakobsberg,
Långban, Nordmark och Sjögruvan, varav Långban är den mest kända. Det
gemensamma för dessa gruvor är att de brutits på manganmalm, vilket
skiljer dem från övriga gruvor i Bergslagen. Förekomsten av en rad
ovanliga grundämnen (antimon, arsenik, beryllium m fl) har tillsammans
med manganet lett till en mycket komplex mineralogi. Geologer har
därför under de senaste 200 åren intresserat sig för dessa gruvor och
publicerat ett mycket stort antal uppsatser om gruvornas geologi och
mineralogi.
Verksamhet
och syfte
Långbanssällskapet fungerar som ett forum där likasinnade, såväl
amatörer som professionella, aktivt kan utbyta information och
kunskaper om nya mineralfynd, litteratur m m kring just dessa gruvor.
Sällskapet har till syfte att:
Möten anordnas tre gånger årligen. Sällskapet samlas då under gemytliga
former och diskuterar nya mineralfynd, artiklar i tidskrifter samt
annat som rör dessa fyndigheter. Sällskapet försöker också engagera
föredragshållare utifrån. Skriftliga inlägg från medlemmarna utges i
slutet av året i redigerad form under namnet LångbansNytt.
För att uppfylla syftet att vara en förening med aktiva och
intresserade medlemmar sker antagandet av nya medlemmar efter
rekommendation av två ordinarie medlemmar samt efter det att omröstning
skett vid ett av sällskapets möten. Ytterligare information om
sällskapet kan du få genom att vända dig till någon av följande
personer: Erik Jonsson,
ordförande, eller Markus
Wiklund, sekreterare.