KASSITERIT SnO2 Tetragonal/kortprismatiska kristaller H6 / D6,8-7,1
Mineralet kassiterit är troligen den vanligaste "tungmetallen" i hela pegmatiten. Den förekommer i en mängd associationer dock oftast i cleavelandit. Storleken på kristallerna är från mikroskopiska små korn till kristallblock på 20-30 mm storlek. Både centralgruvan och den nordvästra innehöll goda kvantiteter av kassiterit. Block och varphögarna över hela området ger relativt god utdelning ex. block intill ställverket och det "fria området" med lösa lepidolitkristallblock öster om stora varphögen.
Kassiteriten är svart till färgen och om man kan preparera fram kristallytor visar den ofta dubbeltvinning. Ibland kan spaltningen visa prismatisk struktur men oftast blir brottytan ofullständig och ojämn. Strecket är oftast lätt grå-röd-brunt eller ibland färglöst. Specifika vikten visar stora variationer. Tenntest med zink och saltsyra ger många gånger negativt resultat. Detta kan indikera att kassiteriten inte är ren utan kan ha inslag av andra tungmetaller, se nedan. Förutom färg och kristallformen visar mineralet vid genomlysning en svag brunröd translucens snarlik en granats till färgen och lyster vilket oftast brukar räcka för identifiering. Om man hittar större ansamlingar av stora kristaller brukar provets vikt ge svaret. Att hitta goda prover av kassiterit idag lär inte vålla några problem.
När man hittat ett flertal prover av "kassiterit" och studerat dem lite närmare börjar man se att det finns stor variation på hårdhet, lyster och streck mm. och man har funnit de kan också förekomma som en mekanisk sammanblandning med columbit. Strecket är mycket ljusare än för det vanliga brunsvarta för columbiten. Analyser visar att halten av kassiterit kan vara så hög som 32%.
Att med blotta ögat skilja på vanlig kassiterit och mekaniska blandningar med columbit är ganska svårt, kanske nästan omöjligt. Klart är att om man testar ett otal stuffer visar streckproven en stor rikedom på variationer. Samma gäller för skrädade stuffer med avseende på specifika vikten. Frågan har en akademisk karaktär.
