Att gjuta ädla metaller
Del 2.

Alla bilder och text © 2001-2008 och uppdaterad 2019 GeoNord & Antti Hulterström.

Mineral som utvinns så som järn, koppar, zink, bly, guld och silver med flera kan efter raffinering i smältverk bearbetas och gjutas till nyttoföremål.
För den som är intresserad av sten och mineralhobbyn med inriktning på stenslipning och smycketillverkning finns två vägar att gå för att göra en infattning, nämligen silver & guldsmideskurs, alternativt att gjuta upp en infattning.
I det första fallet krävs ingen stor investering eftersom man arbetar med plåt, rör och tråd, som bearbetas med verktyg och lödes samman.
I det andra fallet krävs en stor och dyrbar investering i en urbränningsugn och en gjutapparat.

Varför väljer man att använda gjuttekniken?
I många fall är det enklare att gjuta upp smycket än att bearbeta plåt, rör och tråd. Främsta skälet är att man inte är bunden till en viss geometrisk form eller godstjocklek.
Det kan exempelvis vara att stenen är oregelbunden, att cabochonen inte har standardstorlek eller att den facettslipade stenen har sådan geometri att standardinfattning inte går att använda.

Följande bilder kommer att visa hur det i princip går till att gjuta guld och silver med utrustning avsett för tandtekniskt bruk. Även guldsmeder använder liknande utrustning.
Det finns många företag som säljer urbränningsugnar och gjutapparater. De flesta har egna hemsidor. Det finns inget krav på att man har en speciell yrkesutbildning eller eget företag för att få köpa.
I avsnitten om tillverkning av smycken, kurser som jag hade för Västerbottens Amatörgeologer åren 2001-2007, framgår att även om kursdeltagarna inte
har några förkunskaper i guldsmidesyrket
eller hur man arbetar med att ta fram vaxprototyper har resultatet är i många fall blivit imponerande, på gränsen till professionellt.

Temperaturen i urbgränningsugnen höjs sedan till 550°C och därefter till till 650°C i 45-60 minuter. Antalet och storleken på kyvetter styr tiden.
Gjutmuffen måste förvärmas vilket i regel tar lite tid. Temperaturen skall upp till 1.400°C och sänks sedan till lämplig nivå vid gjutningen.
Guldet klipps ner till mindre bitar om det är rent skrotguld. Blandguld med många lödningar måste renas först. Nytt guld är alltid bäst.
Grafitdegeln med guldskrotet värms nu upp. Det kan ta olika lång tid att smälta guldet beroende på mängden. Några korn med borax är alltid bra.
När guldet har smällt väntar man ytterligre ca 30 sekunder innan man hämtar kyvetten med kyvettången från urbränningsugnen.
Kyvetten placeras in i centrum av hållaren och locket stängs. Det finns tre olika storlekar på hållare och kyvetter som kan användas.
Vacuumpumpen startas och gjutrummet töms nu på all luft. Det är viktigt att man uppnår maximalt vacuum. Får man inte upp vacuumet är locket otät och då blir det problem. Kyvetten kanske är för hög.
Man tippar nu gjutkammaren upp och ner och samtidigt startar tryckluften automatiskt. Gravitationen drar ner guldet under vacuum och tryck. Man behåller trycket i minst 30 sekunder. Stäng av vacuumet.
Lyft upp kyvetten med en kyvettång. Tänk på att kyvetten är över 600°C. Om Du skall gjuta igen fyll grafitdegeln med nytt guld och fortsätt gjutningen. Annars ta ut även den och kyl ner den snabbt.

FORTSÄTTNING FÖLJER I DEL 3



©2001- GeoNord