Hope

Är en sällsynt sten med lysande violett-blå färg. Tavernier lär ha köpt den vid sin vistelse i Indien 1652. Stenen hittades i en gruva vid Coleroon i Indien och hade en råvikt på 112,5 carat. Den beskrivs som ett tunnt, jämt stycke.
När Tavemier återvände till Paris 1668 sålde han den till Ludvig XIV, som lär ha lämnat stenen till slipning. Vid taxeringen av de franska kronjuvelerna 1791 fanns Hope med bland dessa. Den blev emellertid stulen 1792 (franska revolutionen) tillsammans med andra värdefulla juveler, däribland Regent och Sancy. Länge visste man inte var stenen fanns. År 1830 förde handlaren David Eliasson ut en blå diamant i marknaden, vars färg var densamma som Hopes. Man fömodar, att stenen kluvits för att dölja stölden, ty denna sten vägde endast 44 carat. Henry Thomas Hope köpte stenen av denne handlare för 90 000 dollar. Priset föreföll vid betraktande av den vackra färgen mycket lågt. 1867 visades Hope på den stora världsutställningen i London. 1908 köpte Habib Bej den för 400 000 dollar. 1909 var den åter ute på marknaden. En handlare från Paris köpte den på auktion för 80 000 dollar. Den senaste försäljningen av denna berömda sten skedde 1911, då Eduard B Mc Lean fran Washington köpte den för 154 000 dollar. 1947 kom stenen genom ett testamente i änkan Evalyn Walch Mecheans dotterdotters, Mayene Raynolde, ägo som fick den på sin 21 årsdag. Olyckan som lär häfta vid denna sten och dess ägare har ingen grund....

Pascha von Ägypten

Pascha von Ägypten väger 40 carat. Fyndplatsen är okänd. Vicekonung Ibrahim av Ägypten har en gång köpt stenen för 140 000 dollar. Den har senast omnämnts i England.

Pigott

Pigott är en sten av ringa tjocklek men i alla fall av utmärkt kvalitet. Mave värderade stenen till 200 000 dollar och vikten 49 carat. Det nämns också vikter på 47,5 carat och 85,5 carat.
Pigott kom 1775 till Europa tillsammans med indiska ädelstenar. Baron Pigott guvernör från Madras, lär ha fått stenen som gåva av en indisk furste. 1801 såldes den vid en bortlottning. Olika ägare nämns, bl.a. Ali Pascha och Napoleons moder. Då Ali Pascha fyllde 80 år, den 5 februari 1822, fick han veta att sultanen av Turkiet fordrade hans huvud. Han lät kalla till sig sin förtrogne, kapten Angla, och uppmanade honom att slå sönder stenen.
Ali Pascha tog en grön läderpung, i vilken han alltid bar med sig stenen och gav åt kapten Angla. Han lär ha ångrat mycket att han utfärdade denna order. Ali Pascha blev faktiskt mördad. Historien låter otrolig, men allt sedan denna tid saknas varje spår av stenen.

Dresden (grün)

Dresden köptes av August den Starke för 60 000 taler och väger 41 carat. Den blev infattad i ett ornament och förvarades till andra världskriget i det gröna valvet i Dresden.

WeiBer Sachsen

För WeiBer Sachsen har August den Starke betalat I 000 000 taler. Vikten är 49,71 carat. Den förvarades i gröna valvet i Dresden till andra världskriget.

Stern von Südafrika ( även kallad Dudley-diamanten)

Historien om Stem von Südafrika går tillbaka till den tid då diamanter började upptäckas i Sydafrika. Då Van Niekirks dotter lekte med kiselsten upptäckte John O. Reilly att det var diamanter. Van Niekirk fick också veta, att en enögd kvinna hade en sådan stor diamant. Av henne köpte han diamanten och betalade med 500 får och hästar. Han sålde stenen till en juvelerare i Sydafrika för 56 000 taler. Stern av Südafrika vägde 85,75 carat då den hittades. Efter bearbetning vägde den emellertid endast 47,7S carat. Stenen har mycket stor lyskraft. Den såldes till grevinnan Dudley för 125 000 dollar och bars av henne i ett hårspänne omgiven av 95 mindre stenar.

Jubilee

1895 hittades Jubilee i Jagerfonteingruvan i Orange-fristaten i Sydafrika. Det var en jämn sten, som tycktes 8-kantig och dess råvikt var 650,8 carat. Den var alldeles genomskinlig och fri från sprickor. Då man hittade den kallade man den Reitz-diamanten. Reitz var Orangefristatens president. 1897 firade drottning Victoria sitt diamantjubileum och stenen blev slipad. Den fick därför namnet Jubilee. 1900 visades stenen på världsutställningen i Paris. I storleksordning kommer den som nummer tre och överträffas endast av Cullinan-diamanterna. Jubilee väger 245,35 carat. 1930 tillhörde den en londonfinna, Wernhar Beit & Co. År 1939 lär den ha sålts till en ostindiskt prins.

Regent

Regent kallas också Pitt eller Millionär. Den hittades 1701 i Patrialgruvorna vid Kistnafloden i Indien och vägde-410 carat Upphittaren, en indisk slav, lär ha tillfogat sig ett sår i benet och gömt stenen i förbandet. För fri resa till Bombay och en liten summa pengar gav han stenen åt en engelsk sjöman. Under denna resa föII slaven över bord. Man tror emellerdd inte att det var en olyckshändelse. Sjömannen sålde stenen för 5 000 dollar till en indisk köpman. Denne köpman lär i sin tur ha sålt den till guvernören vid Fort George i Madras, Thomas Pitt, för 48 000 pagodas (ca. 100 000 dollar). 1710 kom stenen till England och blev slipad. Slipningsproceduren varade i 7 år. Den nuvarande slipningen, en av de vackraste som gjorts på en diamant varade i två år. Vikten är 140,5 carat. Det berättas att bortfallet och dammet som bildades vid bearbetningen gav en summa på 35-40 000 dollar. 1717 köptes Regent av hertigen av Orleans, den dåvarande regenten i Frankrike, varvid den fick namnet Regent efter honom. John Law, en av Thomas Pitts agenter, uppskattade stenens värde till 675 000 dollar och erhöll vid försäljningen 25 000 dollar. Stenen förvärvades av Frankrike för kronjuvelerna. Försäljningssumman bildate grunden för familjen Pitts förmögenhet. När Ludvig XV kröntes sattes stenen i kronan. Den gällde då för att vara Europas dyraste sten. 1791 uppskattades den till 12 000 000 franken och blev då stulen för tredje gången. Tillsammans med den försvann de båda andra diamanterna Scancy och Hope. Detta hände den 17 september 1796. Då fick tyska bankirer stenen som säkerhet för kostnaderna för kavalleriutrustningarna. Av dessa blev den pantsatt hos Vandenburg 1798, en bankir från Amsterdam. Den stannade där som säkerhet för förskotterade pengar tills Napoleon inlöste den 1800.

Schah von Persien

Schah von Persien är en egendomlig sten, som väger 88,77 carat. Den har formen av en oregelbunden prisma. På tre sidor är namnen på tre Schaher av Persien ingraverade.

Exelsior

Exelsior hittades 1893 av en arbetare i Jagerfonteingruvorna i Sydafrika. Vikten var 995,2 carat. Av detta stycke har man slipat 21 stenar med olika storlek och vikt.

Der Jonker

Der Jonker hittades på Erlandsfonteinfarmen i närheten av Pretoria i Sydafrika av en gammal diamantsökare, Jakobus Jonker (far till sju barn). Som belöning fick han 315 000 dollar. Stenen blev kluven i 12 stycken. Fyra stenar köptes av den unge maharadjan från Indore. Det berättas att även Rockefeller lär ha en av dessa stenar i sin ägo.

Präsident Varagas

En fattig guldsökare fann Präsident Varagas 1938 i San Antonio floden i Brasilien. Han sålde den för 10 000 dollar. Stenen vägde 726,6 carat och blev senare såld för 425 000 dollar. Präsident Varagas blev delad i 28 stycken och slipad med en sammanlagd caratvikt på 411 carat.

Akbar Schah

Akbar Schah är graverad och tillhörde en gång stormogulen Akbar. Den vägde 116 carat. 1866 blev den omslipad, varvid inskriften gick bort. 1867 såldes den till Geikwar von Baroda för 35 000 pund sterling.

©2001- GeoNord