VARUTRÄSKPEGMATITEN
Mineral och geologi

En kort introduktion till geologin i Varuträskområdet. Del 1.

Pegmatiter kan bildas på många olika sätt. Pegmatiten i Varuträsk skapades för ca. 1.800 miljoner år sedan. På den tiden befann sig det som skulle bli Sverige och Skandinavien strax ovanför ekvatorn.
Där Bergslagen finns idag fanns för 2 miljarder år sedan en stor öbåge av vulkaner, vilka producerade de metaller som i modern tid brutits i många gruvor där. På den tiden fanns inte Västerbotten eller delar av Norrbotten. Texten redovisar på det lokala planet lite om:

Vulkanism och sulfidmalmer i Västerbotten har en ålder på ca 2200 milj år
Därefter bidlades Jörngraniten och en omfattande veckning av berggrunden skedde för ca. 1880 milj år sedan.
Se bilden längre ner om den Svekokarelska orogenesen.
Tredje steget är bildandet av Revsundagraniten. Ny veckning och malmbildning.
Pegmatit- och kvartsgångar. 1785 milj år.
Varuträsk pegmatiten och Skelleftegraniter ca. 1700 milj år.

Man tror att på 3.000 metersnivån under havet bildades en kedja av vulkaner ur vilka metaller fälldes ut på havsotten och som idag bryts i flera av Skelleftefältets gruvor. Bilden nedan skall ge en liten föreställning om hur det kan ha sett ut.


Subduktionszonen i vad som skulle bli Västerbottens malmfält.

Pegmatiten i Varuträsk skapades för ca. 1.800 miljoner år sedan. På den tiden befann sig det som skulle bli Sverige och Skandinavien strax ovanför ekvatorn. Där Bergslagen finns idag fanns för 2 miljarder år sedan en stor öbåge av vulkaner, vilka producerade de metaller som i modern tid brutits i många gruvor där. På den tiden fanns inte Västerbotten eller delar av Norrbotten. Den äldsta plattan i norr var Kolahalvön och delar av Norrbotten.
Någonting hände för ca 1.8 miljarder år sedan och man talar om den Svekokarelska orogenesen vilket enkelt kan beskrivas som att hela Skandinavien trycktes uppåt mot den äldsta delen av norden nämligen Kolahalvön.

Området mellan Gävle och Skellefteå var då ett stort och djupt hav och den söderifrån kommande plattan trycktes in under en annan platta som börjar ungefär där Skellefteälven går idag.

Plattan som kom söderifrån smälte och de havssediment som skapat plattan omvandlades till gnejser (migmatit), graniter med flera bergarter.
På 3.000 metersnivån under havet bildades en kedja av vulkaner ur vilka metaller fälldes ut och som idag bryts i flera av Skelleftefältets gruvor.

Plattan som kom söderifrån kom under stort tryck och värme att omvandlas och de havssediment som skapat plattan blev till gnejser (migmatit), graniter med flera bergarter. Ny vulkanism inträffade och en bergskedjebildning ägde rum.
Hur vet vi det? Om man besöker Malå så kan man se vacker kuddlava på Tjamstanbergets topp. Kuddlava kan bara bildas på havsbotten. Subduktionszonen fortsätter till mellersta Finland, Linkuvuori. De bergmassiv på 3km eller mer, som bildades har nu eroderat bort och blottlagt kuddlavan i botten.

Kuddlava, Tjamstanberget, Malå, Västerbotten. Kuddlava, Linkuvuori, Finland.

På kontinentzonen bildas pegmatiter med ovanliga mineral samt också med guldförande kvartsgångar som exempelvis Åkerberget - och Björkdalsgruvan.

Migmatiterna och gnejserna längs Norrlandskusten har bildats på ett djup av 20-40 km eller mera.
Man kan på den geologiska kartan nedan se en ganska distinkt linje längs Skellefteälven.

Någonting mer hände för ca 1.8 miljarder år sedan förutom djuphavsvulkanismen och man talar då om den Svekokarelska orogenesen vilket enkelt kan beskrivas som att hela Skandinavien trycktes uppåt mot den äldsta delen av norden nämligen Kolahalvön.

Den geologiska tidsskalan i Västerbotten fortsätter med:

I många fall kan magman tränga upp till jordytan, som på bilden ovan, eller också stelna på djupet.
I Västerbotten har man exempel på båda händelserna. För den fortsatta redogörelsen skall vi se på graniterna och till graniterna tillhörande pegmatiter.

Under normala förhållanden när magma tränger in i jordskorpans undre delar, stelnar den långsamt till en jämn grovkornig bergart. Magman skyddas i regel av ett flera tusen meter tjockt lager av yngre bergarter och därför sker avkylningen mycket långsamt, vilket medför att de olika mineralen bildar kristaller, som är så stora att man väl kan se dem med blotta ögat. Kristallerna ligger i allmänhet helt oordnade och ger bergarten ett regellöst mönster. Inga hålrum bildas. Bergarten blir mycket tät och har låg porvolym. Bilden nedan visar bl.a.Revsundagranit.
Finkornig Revsundagranit, Västerbotten.
Finkornig granit från Svartberget, Västerbotten.

När de olika mineralen kristalliserar i en magma, sker detta i en bestämd ordningsföljd. Först kristalliserar en del malmmineral, samt olivin, därefter pyroxen, amfibol och biotit, och slutligen kristalliserar kvarts.

Fältspaterna har samtidigt en egen ordningsföljd. Tidigast kristalliserar plagioklaserna: de kalciumrika först, sedan alltmer natriumrika plagioklaser och slutligen kalifältspaterna. De först kristalliserade mineralen har plats att i smältan helt utbilda sina kristallformer. De som kristalliserar sist får utnyttja det utrymme som blir över. Av denna anledning uppvisar kvarts/fältspat aldrig någon kristallform hos djupbergarter.


©2001- GeoNord